Jag har alltid hållt på med hästar. Så länge jag kan minnas.
Jag började med att rida när jag var 3 år, men har haft ca. ett halvårs uppehåll. Varför, det kommer jag inte ihåg.
För jag var inte gammal när jag hade det uppehållet.
Under den tiden jag hade uppehållet, så testade jag på att börja simma. Jag har alltid älskat att bada också, jag är som en riktig fisk.
det gick riktigt bra, jag tävlade även i slutet på simnings perioden. det gick riktigt bra där.
Men sen så ville jag självklart börja rida igen.

Jag började rida på ridskola igen, en gång i veckan.
Jag kommer inte ihåg hur länge jag var på ridskolan, men jag hann med ett ridläger och något byte till två andra ridskolor.
Men för ca. 5-5½ år sedan, så började jag rida hos Lotta (smedby där jag står nu)
Jag började först rida och sköta om en häst som hette Stampe (Ballygrass)
Han är en D-ponny valack, som var väldigt snäll men väldigt envis och lat. Men han var väldigt snäll och en väldigt bra första ponny att ta hand om direkt efter ridskola.
Denna bild har inte jag tagit, utan hans ägare som han såldes till senare. Men denna bild kommer från Nfk´s hemsida, han stog där ett år. Men nu får ni ju se lite hur han ser ut. Men min mormor har gamla bilder på stampe och mig på hennes dator som jag kan få någon gång.

Efter att Stampe såldes, så började jag rida olika ponnier i veckan. Jag började rida Lottas saluponnier.
Hon hade då lite köp och sälj.
Jag red många olika ponnier men det var bara några som jag verkligen fastnade för.
Den första ponnyn som jag verkligen fastande för, var en D-ponny valack som hette Indigo.
Indigo var fux med bläs. Han var en speciell ponny, som jag verkligen gillade.
Det tog ett tag innan han och jag kom överens, men efter ett tag så gick allt verkligen jättebra. Han blev en mysig ponny och han gick som en klocka varje pass jag red.
Men eftersom han var till salu under hela tiden jag red honom, så var det ju en dag som han inte skulle finnas kvar i stallet. Den dagen kom och han skulle åka bort i ca. två veckor för prov. Dom ville inte ha honom, så han kom tillbaka. När han kom tillbaka var han inte samma ponny som åkte. Han hade blivit tjurig och inte alls sammarbetsvillig. Vilket var jätteledsamt, jag grät folder när han åkte.
Men han såldes tillslut och denna gång kom han inte tillbaka.
Och idag vet jag att han inte finns mer. Han hae problem med benen (vet inte vad) så han avlivades.
Här är då Indigo. Det är dock inte jag som sitter på. Det är lilla Trissan.

Sen fastnade jag för en till D-ponny valack. Han var jättemysig och man märkte att han var en unghäst.
Han va verkligen gosig och ville vara med. Jättetrevlig ponny att rida och sköta om.
Hihi, om ni förstorar upp bilden så ser ni en hand och den är min. Haha, tycker det ser lite roligt ut.

Sen började jag rida lite mer storhästar. Trissan (Lottas dotter) började gå över till storhästar. Så då hade dom typ 3 ridbara storhästar. Så där hjälpte jag till att rida dom.
Sen så var det ju då jag började rida Evi efter ett tag. Och det ångrar jag aldrig.  Tänk om jag inte skulle börjat tagit hand om henne. Vart hade Elvi och jag stått idag?
Men nu har vi ju varann så det behöver jag ju inte tänka på.
Men man får endå alltid upp tanken i huvudet när man tänker tillbaka på tex. min simtid. Tänk om jag hade valt att fortsätta simma istället. Men jag tror att jag aldrig skulle göra det.
Men tanken är ändå skrämmande.
Nu tänker jag bjuda på lite äldra bilder på Elvi och mig.

Här kommer en bild som är ett stort minne =) Elvi och jag hade våran första vinnst på denna bild.